Efter att jag varit in till byn och druckit kaffe och fikat så åkte jag till Mormor och hälsade på! Jag har utan tvekan den sötaste mormorn i världen! Vill aldrig aldrig aldrig vara utan henne! Vi satt å surra om allt mellan himmel och jord - diskuterade killar, framtiden, morfar och sjukdomar! Sen skulle jag vidare och kände att jag ville åka förbi morfars grav... Den är så fin!
Jag kan fortfarande inte förstå! Kómmer alltid sakna dig så enormt! Där satt jag på huk och pratade högt med morfars sten om livet, pelletsen och om saknaden. Inte en sekund tänkte jag på att folk gick förbi och hörde hur jag satt där och mummlade, fnittrade, grät... inte förän jag gick därifrån och man såg några gamla damer som log så där "tycka synd om , söt leenden" mot mig! Jag visste precis vad morfars svar skulle vara, så det kändes som om jag verkligen pratade med honom, hörde liksom hans röst i mitt huvud och föreställde mig hans aftershave doft som jag saknar allra mest! =) Morfar...precis som jag sa för bara en liten stund sedan . Jag älskar dig och jag saknar dig, Enormt! :) Kram å puss i pannan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar